Hej hej!
Nu är årets Defense Camp över och vi ska försöka sammanfatta detta fantastiska läger med några få ord. Vi har fått lära känna många nya människor, provat på flera olika aktiviteter samt skrattat oändligt mycket. Vi hade fyra dagar fyllda med aktiviteter där varje kår hade en egen dag att ansvara över. Medverkande var Frivilliga Flygkåren/Young Pilots, Sjövärnskåren, Bilkåren och Frivilliga Motorcykelkåren.
Äventyret började på måndagen den 27:e juni då vi samlades vid vakten vid Uppsala garnison, föredetta flygflottiljen F 16. Vi inrättade oss sedan på logementen och när hela truppen var samlad presenterade ledarna och de olika kårerna sig och vi fick all information som vi behövde. Sedan gick vi rakt på lägrets första, men definitivt inte sista fika och började bekanta oss med varandra. Eftersom vi var så många, hela 32 stycken deltagare, så delades vi upp i två grupper som skulle göra samma aktiviter fast olika dagar. Detta för att det inte skulle bli för fullt.
För att lära känna varandra bättre så körde vi lite presentationer och lära-känna-lekar. Trots detta var det nog inte många som kom ihåg de andras namn i första taget. Det tog nästa hela veckan innan man kunde de flesta namnen, men trots det hade vi det trevligt med varandra. Efter lekarna skulle vi infinna oss i simhallen på garnisonen. Med kläderna på dessutom! Det var dags för klädsim. Det var överraskande tungt men efter att vi hade gjort några övningar och fått känna på hur det är att vara i vattnet med kläder på så fick vi till vår lättnad ta av oss kläderna och simma med badkläder istället. Mer simning genomfördes samt livräddning. Vi fick även lära oss hur man hoppar från en högre höjd på rätt sätt. De som ville fick sedan vara kvar och spela lite vattenpolo. Det var väldigt jobbigt men oerhört kul! Kvällen avslutades med nattmacka och samtliga såg fram emot vad morgondagen skulle ha att erbjuda.
På Sjövärnskårens dag åkte vi buss från Uppsala ut till Gålöbasen där vi skulle hålla till under dagen. Solen sken och vädret hade inte kunnat bli bättre. Vi stektes i solen men som tur var skulle vi få bada senare under dagen. Väl framme på Gålöbasen fick vi en intressant rundvandring. Bland annat tittade vi på motorer, två gamla torpedbåtar och andra intressanta prylar. I en del av hamnen stod vårt huvudmål, nämligen robotbåten R 142 Ystad. Planen var från början att vi skulle få åka på en tur i skärgården med den men tyvärr fanns inte tillräckligt med besättning till det. Lite besvikna blev vi förstås men detta kompenserades med en massa annat skoj istället. På R 142 fick vi en guidad tur genom hela fartyget och de startade även upp en av de tre turbinmotorerna som driver båten. Jisses vilken rök som vällde ut! Ingen dålig värmesignatur på den båten inte. I alla fall, som jag sa tidigare så skulle vi få bada, men inte ett helt vanligt bad. Vi skulle nämligen bada i överlevnadsdräkter! Även kallade 6-timmarsdräkt eller teletubbiesdräkt med tanke på hur man såg ut i dräkten. Vi hoppade ner i vattnet från kajen och simmade några meter till en räddningsflotte där vi sedan skulle ta oss upp. Man flöt oerhört bra i dräkten men det var lite svårt att simma i den.
Det blev ju tyvärr ingen tur med R 142:an men istället fick vi åka en annan båt, nämligen Sjövärnskårens trossbåt ARN! Vi turades om att styra den och fick lära oss lite om att navigera på vattnet. Samtidigt, om man inte var uppe på båtens brygga, så fick man lära sig några knopar och göra paracordarmband eller splitsa. Lärorikt och bra att kunna i olika sammanhang, inte bara till sjöss utan även på land.
FFK/Young Pilots hade förstås en egen dag och självklart skulle vi få flyga då! Vårt tillhåll denna dag var på Västerås flygplats och Kårstaben. Vädret var på vår sida denna dag även om ena gruppen fick dras med lite regn. Detta var dock inget som hindrade flygningarna. Dagen inleddes med flygsäkerhet och navigation och därefter ritade vi ut rutten som vi skulle navigera efter på karta. För några var det allra första gången de navigerade från luften, kanske till och med första gången de flög i ett litet flygplan, men trots det tror jag att alla tyckte att det var kul för vem gillar inte att flyga liksom? Det gick även bra för alla när det gällde att navigera. Vi hade duktiga piloter som hjälpte till om det behövdes. Efter flygningen begav vi oss mot flygledartornet på Västerås flygplats för att se hur de har det. Besöket var intressant och vi fick bland annat veta att tornet faktiskt är det äldsta som vi har i Sverige. Därefter gick vi till flygskolan SAA som ligger strax nedanför flygledartornet där en som jobbar där hade en liten föreläsning om hur det går till att bli pilot. Alla vi deltagare blev nog åtminstone lite lockade av pilotyrket. SAA hade, förutom några flygplan även en Boeing 737-simulator som vi fick kika in i. Oerhört imponerande hur verklighetstrogen den är! Medan vi väntade på att få titta på simulatorn så var uppvisningspiloten Jacob Holländer ute och övade med sitt konstflygplan och bjöd oss på en häftig uppvisning.
Under en av de mest stekheta dagarna åkte vi till grannstaden Enköping för att delta på Bilkårens dag. Dammigt värre var det men även oerhört kul också. Vi började med att bekanta oss med de fordon vi skulle åka med under dagen. Det var två Scanialastbilar, en Terrängbil 20 och en Terrängbil 30. Med dessa fordon skulle vi orientera oss fram på grus- och skogsvägar. Med terrängbilarna åkte vi även en terrängbana. Det var knappt man trodde att de skulle kunna ta sig fram där men det var inga som helst problem för de gamla trotjänarna. Vi fick även lära oss att sätta ihop Försvarsmaktens Sjukbår 2 samt montera fyra stycken sådana i Terrängbil 20 så att man kan transportera skadade personer. Ett annat roligt moment var att vi med hjälp av maskeringsnät skulle maskera en containers kortsida. Det var svårt men till slut fick vi till det. Kruxet var att använda sig av naturen och försöka få bort tydliga konturer. Att dölja reflexer och avvikande färger är också bra att tänka på. Annars syns containern hur enkelt som helst. Vi kan ha missat det lite men annars var det bra.
Sist men inte minst har vi Frivilliga Motorcykelkåren, FMCK! På deras dag stannade vi på garnisonsområdet då det är där FMCK har sina motorcyklar. Höjdpunkten på dagen var att få åka med på motorcyklarna, gamla Husqvarna 258:or som trots sin ålder tog sig fram överallt, men innan dess skulle vi bekanta oss lite med dem genom att meka. När man kör är det av största vikt att bromsarna fungerar bra och därför tog vi av bromsarna och smorde dem. Sedan vill man även att motorn ska gå bra och få rätt bränsle- och luftblandning. Detta styrs av förgasaren så den tog vi bort och kollade så att allt såg bra ut. Det såg prima ut så den satte vi tillbaka och sedan blev nästa punkt att kontrollera luftfiltret. Allt detta låter kanske lite omständligt men motorcykeln är oerhört bra designad och lättmekad. Den har till och med sin lilla verktygslåda som man alltid har med sig när man är ute och åker.
Efter lunch gick vi igenom lite säkerhet och utrustning innan vi äntligen skulle få åka. Den första åkturen hade vi ett mål som vi skulle navigera till och ta reda på vad det var för något, efter det fick vi åka några vändor till i både skog och på vägar. Stundstals var det riktigt fartfyllt och det är verkligen imponerande vilka körförmågor Motorcykel 258 har. Det finns nog inte mycket som kan stoppa den, inte ens snö eller en meter djupt vatten. För att citera vad en från FMCK sa (med glimten i ögat förstås): ”I Försvarsmakten har vi inte roligt. Det är intressant och lärorikt.” Det stämmer väldigt bra, även om vi kan ha råkat ha kul också ibland.
Veckan avslutades på Bärbymässen inne på garnisonsområdet där det bjöds på en trerättersmiddag med dubbla efterrätter, om man nu räknar chips och godis som efterrätt. Vi tittade också på ett långt bildspel med bilder från den gångna veckan och därefter körde några av oss den väldigt kramgoa fotleken. På lördagen var det dags för oss att skiljas åt men innan dess kom det en kapten från Försvarsmakten och föreläste om Försvaret, vägen in samt Strilbataljonen varav han sedan svarade på våra frågor. På hans fråga om hur många som kunde tänka sig att jobba inom Försvarsmakten så räckte nästan alla 32 deltagare upp handen. Hade man inte blodad tand innan lägret så hade man det garanterat nu.
Tyvärr har allt sitt slut och det var minst sagt tråkigt att skiljas åt efter denna oerhört roliga och lärorika vecka. Det har varit hur kul som helst att få prova på vad de andra frivilligkårerna har för sig och man blev frestad att gå med i flera av kårerna, om inte alla. Stort tack till alla våra fantastiska ledare som såg till att lägret kunde genomföras så bra som det gjorde!
Er läsare uppmanar vi att söka till Defense Camp nästa år. Ni kommer inte ångra er!
// Felix Jansson och Elisabeth Dahlkvist
